Varje år driver stora mängder skräp iland längs Bohuskusten.
På grund av havsströmmar från Nordsjön och Atlanten blir Bohusläns
skärgård slutstation för mycket av det flytande skräpet som kräver årliga
städinsatser.

Vanligt förekommande bland skräpet är fiskeredskap av olika slag såsom
nätrester, trålar, tågvirke och fiskelådor. Förr i tiden var de gjorda av natur-
material som trä, papper, bomull och hampa och förmultnade efter något år.
Idag består skräpet (virke och stockar undantagna) upp till 90 % av plast i
olika former. Resterande skräp består av glas och metall. Modernt strandskräp
bryts inte ner utan blir liggande på stränderna under årtionden, kanske
århundraden, om man inte städar.

Flera Bohuskommuner gjorde egna städinsatser under 1980-talet samtidigt
som man uppvaktade statsmakterna om problemen kring allt skräp som
hamnade i skärgården. 1992 drogs den första samlade strandstädningen
igång i samtliga kustkommuner i Bohuslän. Sedan dess samlas varje år in
mellan 20 000 och 40 000 säckar med skräp plus en mängd större föremål
som t ex fiskelådor, oljefat, bildäck m m.

Strandstädningen bedrivits som ett arbetsmarknadsprojekt där
Västkuststiftelsen, Länsarbetsnämnden och BOSAM (numera Fyrbodals
kommunalförbund) organiserar städningen tillsammans med kommunerna.
Kostnaderna för städningen uppgår till mellan 10 och 15 miljoner kronor
årligen. Finansiärer är kommunerna och Länsarbetsnämnden